Klockorna tickar

Klockorna tickar,
Och tiden den går.

Förlusten utav dej,
Som jag fortfarande ej kan förstå.

Dikten är skriven utav Leo

Jag vet inte längre

Jag vet inte längre in eller ut,
det kan lika gärna ta slut.

Det har gått ett bra tag nu,
snart faller allt itu.

Smärtan som inget beskriver,
ja sveken som hela tiden stiger.

Allt är inte som förr,
vi går mot helvetets dörr.

En stig som avviker från det goda,
det är en del dumma saker gjorda.

Den ångest som alltid finns där,
och de minnen jag för alltid bär.

En börda som svårt kan beskrivas,
det gör det hårt att trivas.

Jag kan inte leva i nuet,
därför saknar jag slutet.

Dikten är skriven av Victor

För att lätta mitt hjärta

Jag skriver en dikt,
för att lätta mitt brustna hjärta.

Jag trodde inte att din kärlek,
kunde orsaka denna enorma smärta.

Jag hoppas att du aldrig glömmer,
det vi en gång hade ihop.

Inte ens när du strålar av glädje,
med din nya man på ert första barns dop.

Zimba är borta

För länge sen,
Fick jag en vän, en vän som nu är borta.
Det var Zimba, min kanin,
Åh, Han var så fin.

På ett ögonblick var han försvunnen,
Rakt ner i den öppna brunnen.

Jadu Zimba, där tog du dig vatten över huvet,
Kanske fattade du inte ett skvätt,
Att vad du gjorde var osmart,
Nu har vi rimmat klart.

Dikten är skriven av Amandra Svensson

Det är så synd

Det är så synd att du är söt,
det är så synd att du är så söt.

Det är så synd för hjärtat är förstört,
det slår som en feber som om allt vore kört.

Vilken tur att hjärtat är förstört.

Dikten är skriven av Mikaela

Min juvel var borta

Du hade precis lärt dig gå och prata, jag älskar dig av hela mitt hjärta.
När jag såg dig ligga i din ljusblå lilla kista, föll en tår från min kind.
När jag sedan såg dig åka längre och längre ner i jorden så förstod jag att min lilla juvel var borta

Dikten är skriven av Natha

Dårar

Ge mig sömnlösa dårar
så att vi kan prata oss igenom nätterna
precis som dårar med tårar ska göra
om nätterna känns allt som mest
det är då explosionerna syns som bäst

Något håller mig vaken
dårar som jag är alltid så trötta
trötta av sömnbrist och meningslöshet
jag är så trött på gamla tankar
som spottar, svär och bankar

Vi slänger hoppet i närmsta avgrund
och vi kapitulerar för vi vet det är försent
svarta bokstäver bränns in i våra pannor
så att vi aldrig ska glömma vad vi är
dårar med tårar

Dikten är skriven av Karolina